Simmatorps Egendom i Skara

Historien om Simmatorps Egendom

Simmatorps herrgård finns omnämnd för första gången vid 1600-talets slut då gården ägdes av fru Anna Lake, änka efter assessor Johan Krabbe av Svaneby, och har under lång tid tillhört bland annat släkterna Lake och Strömhjelm.

Arvid August Boström (1685-1767) som adlades 1719 och fick namnet Strömhjelm fick gården Simmatorp i förläning. Han hade, i egenskap av major, varit med i slaget mot ryssarna vid Adrienov och även om slaget vid Poltava 1709, där han blev sårad och tagen till fånga. Han rymde dock och tog sig till Bender, men avgick från armén 1747.

Strömhjelm fick 11 barn och är begravd i Marums kyrka. Vapenhuset i kyrkan, som blev Strömhjelmarnas gravkor, låg så sent som till slutet av 1800-talet vid kyrkans södra ingång. Detta vapenhus revs, men gravstenen låg kvar tills kyrkan genomgick en renovering 1933-1934, då stenen flyttades in i kyrkan och sattes upp på den södra väggen.

Bengt Mannerhjärta, som var gift med major Strömhjelms dotter, Ulrika Sofia, övertog gården efter Strömhjelms död och skatteköpte Simmatorp 1765. Han ägde även gården Stubbesgården i Händene utanför Skara. Ulrika Sofia dog på Simmatorp 1769 medan hennes make dog 1778.

Överstelöjtnant och greve, Adam Ekeblad, stod därefter som ägare av Simmatorp fram till 1803 då Axel Johan Von Köhler, som inte var skriven på gården, tog över som ägare. Han ägde också, och bodde på, Stora Kålltorp och på Simmatorp bodde en del av hans barn.

Axel Von Köhler var president i Högsta domstolen och en handlingskraftig person med stora ekonomiska resurser. Han lät riva huvudbyggnaden, som var lika stor som dagens flygelbyggnader, och uppförde istället nuvarande huvudbyggnad. Det nya huset byggdes dock på den gamla grunden, men han lät göra huset bredare. Ytterligare inköp av 9 hemman gjorde också att gården fick större areal.

Även Von Köhler hade 11 barn och ett av dessa var Kapten vid Västgöta regemente. Han blev dock dödad i en duell 1816 av kaptenen Zakarias Johan Sabelfelt i Lockerudsskogen i Vänersborg. Dottern Carolina Fredrika gifte sig med Major och friherre Carl Georg Fock som övertog gården 1829.

År 1831 stod vice konsul Carl Erik Wästfelt som ägare och han drev gården till sin död 1856 då sonen övertog driften på Simmatorp. Han ägde dock även gården Hästalla, som ligger en mil väster om Simmatorp, men ville inte driva två gårdar, så han bestämde sig för att Simmatorp istället skulle säljas på auktion.

En sen vinterdag 1857 kom ett stort antal spekulanter som anlände med häst och vagn. Där ibland en person iklädd en vargskinnspäls. Han var okänd bland aktörerna, men lämnade det högsta budet. Ett sorl gick genom folkmassan och röster hördes att Simmatorp inte kunde säljas till en person med ett sådant lodigt yttre. I den allmänna tumulten meddelade auktionsförrättaren att personen i fråga hade lämnat ett ärligt bud, varvid 30 minuters betänketid skulle råda. Under tiden gick den okände mannen till sin häst och vagn och bad kusken att resa på sig för att ta fram en väska. Därefter gick mannen fram till auktionsförrättaren, öppnade väskan och betalade gården kontant. Hur mycket som han betalade är dock än idag okänt.

Den okände mannen förblev inte okänd så länge. Han hette Nils-Johan Boström och blev så småningom Riksdagsman i första kammaren. Boström fick tillsammans med sin hustru fyra barn, tre flickor och en pojke, varav sistnämnda orsakade en händelse som lät tala om sig i bygden. Sonen Ludvig kom nämligen i slag med professionella kortspelare. Dessa lurendrejare, som fick namnet Baggbölingar, satte i system att lura till sig gårdar. När spelskulderna så skulle betalas fick man såga ner träd med en säljbar storlek för att rädda kvar gården.

Boströms dotter, Alma, som gifte sig med August Milqvist, blev dock den som övertog driften på gården, runt 1902. För detta skulle Milqvist betala en summa om 5000 kronor årligen till sin svärfar. Boström avled 1915 efter att ha levt som änkeman i 16 år och August Milqvist köpte då ut sina svägerskor och sin svåger till det fastställa priset 125 000 kronor.

Alma och August Milqvist fick tre barn,två pojkar och en dotter. Harald var den son som runt 1918 övertog driften på Simmatorp och fram till sin faders död 1938 förvaltade gården som funnits i Milqvist släkt under 82 år.

I juni månad 1939 undertecknades ett nytt köpekontrakt för Simmatorp och nya ägare blev Tor Allan och Madelen Lindstedt. Tillträdesdagen var fastställd till den 1 september 1939 och köpeskillingen var då 398 000 kronor, men det första som familjen Lindstedt fick göra var att överlämna stora huset till Militära myndigheter som omvanlade det till förläggning och ladugården blev depå för hästar.

Dagens ägare, Juul Solli, köpte så Simmatorps Egendom i april 1988 och ritade och lät bygga en ny mangårdsbyggnad på samma sida av E20 som gårdens ekonomibyggnader är belägna. Ulf Lindstedt fick, frånskilt stora mangårdsbyggnaden med tomt, camping och sjön, cirka 36 hektar som idag kallas för Simmatorps Herrgård, som i december 1997 köptes av Claes-Göran och Mona Öhrberg.

Simmatorps Egendom (Simmatorp 1:2 m.fl.) omfattar totalt 418 hektar, varav 289 hektar är åkermark och 118 hektar är skogsmark.

I mars 2011 köptes också Karstorps Egendom (Karstorp 1:10) in som har en areal på 372 hektar fördelat på 234 hektar åkermark och 120 hektar skogsmark.